Läxfritt till episkt lågt pris

Är du pedagog eller förälder? Vad vet du om läxor? Varför ges de? Är de obligatoriska? Vilken nytta gör de? Hur påverkas studieresultaten av läxor? Vad säger forskningen? Hur mycket bråkar vi om läxor? Hjälper läxhjälp? ”Läxfritt – för en likvärdig skola” reder ut frågorna.

Pernilla Alms bok har uppmärksammats i bland annat SVT, Tv4, P4, P1, SvD, DN, Aftonbladet och Expressen, men även i norsk media. 

Passa på, nu endast endast 119 kronor på Adlibris!

  

Annonser
Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Om läxor i Nyhetsmorgon

  
I veckan var jag med och pratade om läxor i Nyhetsmorgon på Tv4.
 

 

 

 

 

Publicerat i Intervjuer, Läxfri skola, Läxfritt för en likvärdig skola | Märkt , | Lämna en kommentar

Det blev en debattvecka

Framsidan Läxfritt 2 juli

 

Jag upphör aldrig att förundras över den här läxdebatten. Jag har varit involverad i den sedan september 2013 och förstår fortfarande inte vad det är som är så provocerande med att jag och andra har lyckats hitta en metod för att lära elever saker utan läxor. Jag fattar inte varför det är en dålig sak. (Vilket man snabbt förstår att det är när man läser inlägg på Twitter, debattinlägg och facebookinlägg från företrädare från vissa fackförbund).

Jag förstår inte heller varför läxförespråkare ofta håller en väldigt indignerad ton, går till personangrepp, sällan anknyter till forskning och ofta tar till välformulerade argument som ”jag blir så trött”, ”dumheter” och ”det är lärare som henne som gör att kunskapsnivån sjunker i vårt land.” (Observera att det är citat från kommentarer i sociala medier från veckan som gått, och inte mitt språk).

Jag fick ett mejl häromkvällen. Från en person som var väldigt intresserad av att lära sig mer om tankarna bakom läxfritt och även skrev till mig om hans erfarenheter som pedagog. Han avslutade med:

”Min delning av artikeln på min fb-sida har inte genererat en enda gillning hos någon av alla mina vänner som består av kompetenta lärare, bra föräldrar, med flera … Jag börjar bli mörkrädd! Detta var inte vad jag förväntade mig.”

 

Jag är inte ett dugg förvånad. Jag har börjat vänja mig. Läxfritt är läskiga saker …

 

Läxfritt – the radical notion that work can be done in school.

 

Veckans länkar, för dig som missat hela alltet:

SVT Värmland, Jönköping, Västra Götaland och Halland körde läxtema. Här är några länkar:

Läxor behövs i skolan.

Avskaffa läxorna i Jönköpings kommun

Lärare slutade ge läxor – då lyfte resultaten

Läraren som inte ger några läxor

Reportage från Svt Halland, där är jag med en kortis.

Sedan hörde Expressen och Nyheter 24 av sig och ville ha debattartiklar av mig. Det fick de. Lärarstudenten Skogstad tyckte annorlunda. Stefan Wennberg replikerade.

Metro ringde och intervjuade. Det gjorde även norska Nettavisen. Aftonbladet skrev också.

Det blev en ganska intensiv vecka. En sak är i alla fall säker. Läxor berör.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Publicerat i Läxfri skola, Läxfritt för en likvärdig skola | Märkt | 3 kommentarer

Jag är med i Didaktorn – en lärarpodd

Hör här när jag intervjuas av Natanael Derwinger i podden Didaktorn om hur jag jobbar läxfritt.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Kan vi börja lyssna på föräldrarna snart?

Två dagar. Två mail.

Hej Pernilla!

Jag har gått ut och frågat både rektorer och lärare på två skolor, vad de har för syfte med läxorna. Jag har två barn, den ena går i klass fem på en skola och den andra i klass sju på en annan skola.

Vi har haft sådana konflikter runt läxorna hela tiden… Ska det vara så??

Svaret jag fick från lärare och rektorer var att eleverna behöver läxor för att lära sig att ta eget ansvar. Det svaret räcker inte för mig. Jag har en brorsdotter som är 17 år och hon brändes ut av all stress redan i klass 7!! Hon är fortfarande inte frisk.

Min trettonåring kommer hem klockan 16 på dagarna, sen äter hen och så vill hen slappa lite innan träningen börjar klockan 17.30-19.30 två dagar i veckan. Hen sa till mig häromdagen, mamma, jag är aldrig ledig. Jag hinner inte vara med kompisar. Jag måste plugga sju dagar i veckan!! Det gör så ont i hjärtat och själva är vi föräldrar heller aldrig lediga. Jag och min man sitter med varsitt barn varje kväll och hjälper dem med läxorna. Är man en bra lärare bör man hinna med skolarbetet på skoltid!! Min elvaåring går i klass fem och har minst sex läxor i veckan!

Jag vet inte mer hur jag ska gå vidare med detta. Har du några förslag att ge mig innan våra barn blir sönderstressade av alla krav?!  Tack!

Och:

Hej Pernilla,

Vi bor vid XX och har barn i åk 4 och åk 7 på XXskolan. Vi och barnen upplever enorm stress över läxorna. Vet du på rak arm något om Tyresös olika skolors läxpolicy…typ en läxfritt-ranking. Våra barn trivs i stort på skolan men läxstressen gör att vi ändå funderar på alternativ.

Tanken på insändare har slagit mig och kontakta skolan kommer jag göra, även om det känns som att slåss mot väderkvarnar.

Jag känner igen frustrationen. Jag hör detta ständigt. Jag känner det själv. Skolor och lärare som inte vill se det många föräldrar och elever ser. Skolor och lärare som baserar sin undervisning på något de tror, tycker och känner.  Skolor och lärare som blir kränkta när föräldrar tar upp läxfrågan. Ja ni, kära mailskribenter. Jag vet egentligen inte vad jag ska svara. Men låt mig ta några utdrag ur min bok:

Kapitel 6: Tränar läxor ansvar?

Bäst uttrycks det här i min bok av en elev i årskurs fem: ”Mest av allt lär man sig utföra order genom att göra läxor. Man lär sig att göra tvångssaker utan att klaga. Man kan träna ansvar genom att ta hand om sin egen tvätt. Om man inte tvättar får man gå till skolan utan kläder… Man kan också lära sig ansvar genom att laga mat själv. Jag har gått i en montessoriskola förut. Där fick man lära sig eget ansvar genom att man fick planera sitt eget skolarbete.” (Läxfritt – för en likvärdig skola sid. 151).

”76 procent av de tillfrågade lärarna i en undersökning publicerad i Lärarnas tidning 5 maj 2008 angav att det viktigaste skälet till att de gav läxor var att eleverna skulle få en rutin för att själva ta ansvar för sitt skolarbete.” (Läxfritt – för en likvärdig skola sid. 146).

”Enligt läxförespråkare verkar läxor vara en möjlighet att låta eleven träna ansvar genom att planera sitt arbete och bli klar inom en viss tid, att lära sig hålla en deadline. Även om jag är den första att hålla med om att det här är viktiga förmågor som de flesta elever (och väldigt många vuxna) verkligen behöver träna mycket på, förstår jag inte varför det måste ske hemma. Elever får under sin skoltid många chanser att träna dessa förmågor under lektionerna.” (Läxfritt – för en likvärdig skola sid. 148).

”Jag blir ibland förvirrad när jag hör argumentet att läxor tränar ansvar. Vilken sorts ansvar är det som avses? Är det ansvar som i att bli en ansvarsfull medborgare som kommer ihåg saker, eller är det ansvar som i att jag tar ansvar för att jag lär mig saker?” (Läxfritt – för en likvärdig skola sid. 149).

Kaptiel 5: Vem äger elevers fritid?

”Enligt en artikel om barns levnadsförhållanden publicerad på SCB:s hemsida den 9 december 2013, kan tillfägglig stress vara en positiv drivkraft för att kunna prestera och nå fram till sina mål. Men om stressen blir långvarig upplever man istället oro, nedstämdhet eller fysiska besvär såsom huvudvärk, magbesvär och sömnproblem. […] Ett av tre barn mellan 10 och 12 år känner sig stressat på grund av läxor eller prov, vilket motsvarar ungefär 89 000 barn. […] Nästan tre av fyra flickor mellan 16 och 18 år känner sig stressade på grund av läxor eller prov, jämfört med varannan pojke.” (Läxfritt – för en likvärdig skola sid.123).

”Ungdomar med stressrelaterade besvär är ganska vanliga på vår mottagning, i synnerhet i kontakt med kurator. Delvis kan det bero på en stressig skolsituation, där läxor och hemuppgifter är en del.” (Intervju med sjuksköterska på ungdomsmottagning, ur Läxfritt – för en likvärdig skola sid. 131).

”Jag upplever att stressen hos barnen ökar i högstadiet. […] Flera elever har slutat med fritidsaktiviteter för att prioritera skolarbetet.” (Intervju med skolsköterska, ur Läxfritt – för en likvärdig skola sid. 135).

Kapitel 11: Familj + läxa = bråk

Intervju med Lucas Gottzén, forskare vid Linköpings universitet som i ett tvärvetenskapligt projekt mellan Linköpings universitet, UCLA och Roms universitet fann att det familjerna bråkade mest om var läxor. ”Det blev i studien tydligt att barn som har det svårt i skolan har fler konflikter om läxor hemma än barn som inte har det svårt i skolan.”

”Under arbetet med studien såg jag att föräldrarna blir delaktiga i skolarbetet i bemärkelsen ‘läxor tar mycket tid, det är det man pratar om’. […] Det finns någon slags idealbild av läxor där man sitter tillsammans och förkovrar sig och är delaktiga i studierna. Den bilden existerar inte i verkligheten. Den stora delaktigheten blir i konflikten, inte i innehållet i läxan.” (Läxfritt – för en likvärdig skola sid. 239-240).

 
Hur någon endaste lärare kan vilja bidra till all denna stress och dessa bråk, för att de tror att läxor tränar ansvar, är beyond me. Speciellt då gällande skollag slår fast att undervisning och utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Och – det finns inga som helst vetenskapliga belägg för att läxor tränar ansvar. Inte heller finns det vetenskapliga belägg för att läxor faktiskt har någon större effekt på elevers kunskapsinhämtning. Däremot finns det vetenskapliga belägg för stressymptomen hos eleverna och att konflikter omkring läxor är ett stort problem.

framsidan-lc3a4xfritt-2-juli

Publicerat i Föräldrar, Lärare, Läxfri skola, Läxfritt för en likvärdig skola, Läxläsning, Stress | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

World Teachers’ Day

I dag fick vi tårta på mitt jobb. Det fick vi för att det är World Teachers’ Day OCH för att jag jobbar i Nacka kommun där vi nyss fick veta att kommunens nior i våras gick ut med högst betyg i hela Sverige. Och det här är ju grymt kul, att jag jobbar i en kommun som har valt att satsa på sina skolor, lärare och sina lärarlöner. Så här ser det inte ut överallt (och bara för att Nacka är bra betyder det inte att det inte kan bli bättre).

För Sverige, we’ve got a problem:

Om tio år kommer det att saknas 65 000 lärare. Smaka på den siffran. 65 000 lärare. Sist jag kollade antal behöriga lärare låg den summan på ungefär 90 000.

90 000 – 65 000 = 25 000. Det kommer alltså att finnas 25 000 behöriga lärare kvar om 10 år. Resten har dragit och kommer inte kunna ersättas med nya behöriga, eftersom det är tomt på lärarhögskolorna.

Visst kan en obehörig lärare vara bra ibland. Visst kan en obehörig fungera lika bra eller bättre än en behörig och legitimerad. Med rätt handledning, med professionella kollegor som stöd. Med fortbildning. Men om vi plötsligt står i en situation där vi till störst del har obehöriga lärare så händer det något. T.ex. blir det problem med att sätta betyg. Plötsligt får undervisande lärare (den obehöriga) inte sätta betyg på eleverna. Då får någon annan träda in. Någon som aldrig kan ha den korrekta, och den samlade bilden. Den som får bilda sig en uppfattning på något någon annan har gjort / samlat in. Hur rättssäkert är det? Nu är betygen kanske det sista jag oroar mig för. De är ju ändå bara en metod för att komma in på nästa stegs utbildning. Men vad eleverna har med sig dit, är vad vi borde fundera på.

Om vi tänker obehöriga lärare. Och vi tänker 25 000 behöriga. Det är verkligheten om tio år, i våra barns skolor. Snabbare än så, dessutom. Det här är inget som händer över en natt. Enligt SCB har 38 000 lärare redan slutat. På vissa orter är bristen redan påtaglig. Nacka kommun kommer förmodligen känna av den sist. De flesta andra storstadskommuner också. Men nu är inte alla Sveriges kommuner sådana.

Vi som är  behöriga och legitimerade kommer förmodligen kunna välja och vraka bland jobben. (Yay för oss!) Det betyder att vi också kan dra så fort vi inte är nöjda. Vi kan byta. Hoppa runt. Alla kommer ändå vara lyckliga när vi kommer. Men vad händer med de vi lämnar? De som blir kvar med ytterligare en obehörig vikarie? Som byts ut efter några veckor, någon månad eller i bästa fall stannar en termin. Vad händer med formativ bedömning? Inlärningsprocesser? Röda trådar? Mål och uppföljning? Värdegrundsarbete? Allt det där som vi kan, som ingen tänker på att vi faktiskt kan och gör. Vem ska hålla ihop allt?

Jag vet inte. Jag är oroad. Gör något nu. Någon. Politiker, huvudmän och andra ansvariga – varför har ni inte redan börjat? Ni vet ju också om det här, det är ingen hemlighet som ligger i en ask gömd i min hurts på jobbet, som jag valde att plocka fram idag på World Teachers’ Day.

Mitt enda konkreta förslag till förbättring är att vi alla säger upp oss. Då kan ni övriga se hur ett liv utan lärare skulle se ut. Eller så börjar vi med en strejk.

12116017_10153200892222532_4494279199968651555_n

Och – om nästan alla behöriga lärare försvinner kan ni vara säkra på att genitiven kommer att bli ännu mer fel än den redan är.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Den ständiga frågan – att rätta eller inte rätta?

För ungefär ett år sedan bloggade jag om det här med föräldrar som hjälper sina barn med läxor. Jag har haft ett system där jag inte har rättat, och mailat barnets lärare och berättat var jag märkte att det brast.

Men nu. Nu går min ena dotter i årskurs 6. Det innebär att hon ska få betyg. Hon har bytt skola, har nya lärare och behöver ju då börja ”visa upp” vad hon kan. För hon ska snart stämplas. Hon kom ikväll med sin engelskläxa, ville bara visa upp vad hon hade skrivit. Min dotter är, for the record, grym på engelska. Jag noterade nöjt att hon utan problem skiljer på to/too, något jag får tjata, tjata och tjata in i  mina elever. Något många vuxna inte heller kan skilja på. Men hon kan det. Däremot noterade jag några andra fel. Was/were är komplicerat, likaså plural som ska bli ies (t.ex. countries) och inte bara s (t.ex. chairs). Jag noterade var hon hade gjort fel, berömde allt bra hon hade skrivit och så var det bra med det. Men så började jag tänka.

När hon lämnar in det här. Så ser läraren att hon inte kan det där hon inte kan. Och som pedagog tycker jag ju att det är bra. Som mamma fick jag märkliga tankar. Får hon sämre betyg nu? Än de som lämnar in läxor där mamma eller pappa har ändrat det som var fel? Och så funderade jag på att ropa tillbaka henne, berätta att hon hade gjort fel. Förklara hur det ska vara. Men tänkte att hon inte skulle ändra, bara få veta. Men såklart skulle hon ju ändra då. För hon vill ju inte lämna in något med fel.

Jag tänker på all forskning som visar att föräldrarnas utbildningsnivå är extremt viktig för barnens skolresultat. Kvaddade jag just allting för henne? Nej, det vet jag att jag inte gjorde MEN det är ju så vi tänker. Vi ”engagerade” och högutbildade föräldrar. Att vi måste peta, fixa och hjälpa till. Och det är där läxorna är riktigt dåliga. För de som har sådana här föräldrar som kan saker, de kommer hela tiden prestera bättre än de som inte har. Och NEJ, DET ÄR INTE FEL ATT NÅGRA PRESTERAR BÄTTRE. Men vad händer med de som aldrig får chansen? Där läxan blir fel gjord? Eller ogjord? Hur får vi med oss dem?

Jag frågade Facebook. Hur andra föräldrar gör. Bland mina vänner visade det sig att de flesta rättar ungarnas läxor innan inlämning. Både pedagogföräldrar och ”vanliga engagerade” föräldrar. Så lärare där ute, bara så ni vet: Det finns ungar som inte gör läxorna själva. Vad ni gör, använd inte det materialet till betygsunderlag. För det kanske inte riktigt visar vad eleven kan…

framsidan-lc3a4xfritt-2-juli

Publicerat i Föräldrar, Lärare, Läxläsning | Lämna en kommentar