Varför skrev jag en bok om läxor?

Jo, för den behövs. ”Alla” har åsikter, få har fakta. Ämnet läxor är komplext och kräver kunskap och erfarenhet från flera olika vinklar. Nedan publicerar jag förordet till boken, som just nu är på superrea hos Adlibris. 119 kronor, billigare än så här blir det nog inte.

img_1639-1

Förord till Läxfritt – för en likvärdig skola

Den 13 september 2013 skrev jag ett frustrerat blogginlägg på min hemsida  där jag som lärare och förälder tog ställning mot  läxor. Inlägget spreds på sociala medier som den där berömda löpelden och på bara några dagar hade inlägget lästs av över 130 000 personer. Jag medverkade i SVT Debatt, Lilla och vanliga Aktuellt, tidningen Metro och i lokal press. Gensvaret jag fick på inlägget var kort sagt enormt. Blogginlägget ledde till att ämnet togs upp till diskussion inte bara i min blogg och i media, utan också i sociala medier, på arbetsplatser, skolgårdar och i lärarrum. Det stod klart att läxor är ett ämne som verkligen berör. Oerhört många höll med mig om att vi bör kunna klara oss utan läxor, men flera ville också försvara företeelsen hemarbete. För mig blev det tydligt att läxor är ett komplext ämne där det finns många frågor att reda ut – och där föddes den här boken.

Jag är legitimerad lärare och undervisar i engelska och spanska på högstadiet. När jag var liten undrade jag bekymrat varför skolan var stängd på helgerna. Vid terminsstarter kastar jag mig över kurskatalogerna som skickas ut och skriver en önskelista över studiecirklar jag skulle vilja gå. Som föräldraledig läste jag flera universitetskurser på distans. När jag bestämde mig för att skriva en roman började jag med att anmäla mig till en skrivarkurs. Jag är alltså en sådan som tycker att utbildning är både viktigt, roligt, och en rättighet. Just därför funderar jag mycket på vad utbildning är och hur den bör se ut. Blogginlägget och debatten efteråt fick mig att mer konkret fundera över vad läxor egentligen innebär i vårt utbildningssystem. Som jag ser det finns det flera stora problem med läxor: de är orättvisa, det är svårt att hitta forskning som stödjer nyttan av dem, de stressar våra ungdomar till fysiska besvär och de är den vanligaste anledningen till konflikter i våra hem. Blogginlägget jag skrev genererade en stor mängd kommentarer och jag fick en inblick  i flera hushåll runt om i Sverige. Där finns många öden och läxorna fungerar sällan som det befästande av kunskaper som många anser att de ska göra. Det är däremot gott om frustration, stress, tårar och uppgivenhet.

Det här är ingen ny problematik. Med jämna mellanrum blossar debatten upp om huruvida läxor ska finnas eller inte, och det verkar vara svårt att få en samsyn. Sedan jag började som lärare 2002 har jag suttit i fler kepsdebatter än läxdebatter med mitt kollegium (i en kepsdebatt diskuterar man om elever ska få ha på sig keps eller inte under lektionerna). Frågan om läxor är ofta infekterad och både läxmotståndare och läxförespråkare tycker sig ha facit. Jag anser att det är dags att vi tar tag i frågan en gång för alla, och resonerar om läxor på ett sansat sätt.

Som lärare har jag själv gett läxor. Mest för att föräldrar förväntar sig dem. Om jag inte ger läxor anser inte heller eleverna att mina ämnen är lika viktiga som de ämnen vars lärare ger läxor. Men det har alltid känts fel och ju mer jag har funderat på det här med läxor och lärt mig om dem, desto mer övertygad har jag blivit om att de inte fyller rätt funktion. Jag har också under åren sett att mina elever får mycket goda resultat även utan läxor, varför jag numera vilar tryggt i övertygelsen om att läxfritt fungerar. Jag är dock inte på något sätt fanatisk. Ibland får mina elever i uppgift att läsa skönlitteratur utanför lektionstid, eller öva på en presentation de ska hålla. Ibland ber elever av olika anledningar om extrauppgifter, och då hjälper jag dem förstås med det.

I olika debatter och samtal som jag har hamnat i, har det stått klart att en del elever och föräldrar är rädda att läxfritt betyder att man inte alls får studera hemma, att man helt enkelt förbjuds att göra det. Men om en elev själv väljer att ta hem skolarbete för att den vill, är det en helt annan sak än att bli ålagd merarbete och uppgifter man inte riktigt förstår eller har möjlighet att utföra. Att en elev som gillar att plugga och har den inre motivationen sätter av några minuter eller timmar per vecka för att förkovra sig i det ämne hon eller han intresseras av eller vill bli ännu bättre i, skadar inte någon. Inte heller är det ett problem om en förälder fångar upp sitt barns intresse och bygger vidare på det med det som föräldern själv kan bidra med. Men att lärare ger ut läxor som av olika anledningar blir problematiska, istället för funktionella, är något som faktiskt kan skada ett stort antal elever, och det är något vi måste reflektera över och ta stor hänsyn till.

Skolans uppdrag är att elever ska nå målen – då måste vi också ge alla elever förutsättningarna att göra det. Om vi låter delar av utbildningen vara beroende av läxor uppfyller vi inte vårt uppdrag. Så fort vi förlitar oss på att eleven eller hemmet ska ansvara för ett visst område, blir det genast omöjligt för oss att säkerställa att alla kan tillgodogöra sig just den förmågan eller kunskapen. Alla hem och alla individer är olika, och vi vet inte hur väl rustade de är att klara av den uppgift som vi skickar med dem hem.

Jag anser att elever måste ta måste ta ansvar för sin egen inlärning, komma underfund med hur de bäst lär sig själva och ta reda på vilka olika tekniker det finns för studierna. De måste också nöta och repetera, fundera och reflektera. Ofta. Jag vet att jag inte är ensam om att anse det här; faktum är att i det fallet är de allra flesta överens, oavsett ståndpunkt i läxfrågan. Men vi måste fundera på hur vi får alla våra barn att lära sig detta. Och då ska det som sagt gälla alla våra barn och ungdomar. Inte 60, 70 eller 80 procent. Inte bara de som har stöd hemma. Inte bara de som inte har några speciella behov. Inte bara de som hinner allt i skolan och inte behöver jobba ikapp hemma med det de inte förstår. Alla.

Läxfritt för en likvärdig skola är en bok som vänder sig till dig som på något vis är involverad i barns skolvardag. Som förälder, lärare, skolledare, lärarstudent eller lärarutbildare. Den vänder sig även till dig som är elev. Syftet med boken är att väcka viktiga tankar, och förhoppningsvis ge inspiration till nya vägar. Ämnet läxor är komplext och kräver kunskap och erfarenhet från flera olika vinklar. Därför, och för att ge en bred bild av hur läxfritt arbete kan se ut, har jag valt att ta in många olika röster i boken. Lärare, föräldrar, elever, skolledare, forskare och andra specialister ges mycket utrymme. Min förhoppning är att bokens ton och upplägg ska göra deras röster och erfarenheter lätta att ta till sig.

Den amerikanska författaren Alfie Kohn skriver i sin bok The Homework Myth att läkaren och forskaren Joseph Mayer redan 1897 visade i en studie att stavningsläxor inte hade någon inverkan på om elever senare var duktiga på att stava eller inte. I skrivande stund är det 2014 och en av de vanligaste läxorna som lärare ger ut är fortfarande glosläxor, alltså inte alltför långt från 1800-talets stavningsläxor. Vi borde ha kommit längre. Det är dags att vi tänker om och tänker rätt. Det är dags att vi blir läxfria och verkar för en likvärdig skola.

Annonser

Om Pernilla

Pernilla Alm är lärare och författare. Pernilla debuterade 2012 med relationsromanen "Alltid du" och utkom i augusti 2014 med debattboken "Läxfritt - för en likvärdig skola."
Det här inlägget postades i Läxfri skola, Läxfritt för en likvärdig skola, Läxläsning, Pernilla Alm, Skolfrågor och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s