Skolverkets stödmaterial om läxor

Skolverket har (äntligen) kommit ut med sitt stödmaterial om läxor. Jag hörde talas om det här tidigt i vintras när jag intervjuade Skolverket till min bok. De hoppades då ge ut materialet i vår. Sedan sa de augusti. Och nu är det till slut här. Läxor i praktiken – ett stödmaterial om läxor i skolan.

Skolverket (via Mattias Ludvigsson och Kjell Hedwall) skriver i förordet:

”Läxor är inte reglerade i skolans styrdokument, men är vanligt förekommande i skolans arbete. Läxan utgör ett omdiskuterat inslag i skolan och är föremål för många frågor som riktas till Skolverket. Detta material har tagits fram för att stödja skolorna att utveckla genomtänkta förhållningssätt till hur de kan arbeta med läxor.”

Läxor regleras inte i styrdokumenten. Läxor är vanligt förekommande i skolans arbete.

Är det BARA jag som ser paradoxen i detta? När jag intervjuade Ludvigsson till min bok frågade jag om läxor är obligatoriska (eftersom de inte finns i styrdokumenten). Jag ville verkligen försöka förstå varför vi har läxor när de varken nämns eller regleras. Ludvigsson:

”Läxan är oreglerad och omfattas inte av sjunde kapitlet i skollagen. Läxor ska inte räknas som en del av den obligatoriska undervisningen. Lärarens rätt att leda i klassrummet omfattar också rätten att ge läxa men eleven gör inte fel i sin skolplikt om den inte gör läxan. I skollagen finns inget ansvar för vårdnadshavare att se till att elever gör läxor, men om föräldrar bojkottar läxor riskerar dock barnet att hamna i kläm då eleven blir sämre förberedd inför lektionerna.”  (Läxfritt – för en likvärdig skola sid. 29).

Ludvigsson säger alltså att läxan inte regleras i skollagen. Läxor är inte obligatoriska. Lärare har rätt att ge läxa men elever behöver inte göra den. Vårdnadshavare har inte ansvar för att läxorna görs men om läxorna inte görs hamnar barnen i kläm.

Precis som jag tar upp i min bok, skriver Skolverket i stödmaterialet om den obligatoriska verksamheten. ”I skollagen står det att ‘den obligatoriska verksamheten får omfatta högst 190 dagar per läsår och åtta timmar eller, i de två lägsta årskurserna, sex timmar per dag. Sådan verksamhet får inte förläggas till lördagar, söndagar eller andra helgdagar.’
Eftersom det inte framgår av lagtexten hur läxor förhåller sig till denna bestämmelse i skollagen kan det finnas skäl för skolor att diskutera frågan.” Säger Skolverket. Jag skulle nog säga att kan bör ändras till ska. Det krävs att vi i skolan diskuterar det här. Grundligt. Skolverket ägnar ett par rader åt det, jag har ett helt kapitel. (Vem äger elevers fritid?)

Övrigt om stödmaterialet: Det är välarbetat och hyfsat välgrundat i forskningen. Jag skriver ”hyfsat” eftersom jag vänder mig mot några tolkningar och är aningens tveksam till att den som har författat stödmaterialet hänvisar till sin egen forskning.

Skolverket  tar upp många viktiga aspekter, men gör det relativt kortfattat. I min bok gräver jag djupare – jag har hela kapitel om samma saker, t.ex dessa:

  • Vad är läxor?
  • Läxor och elevernas tid.
  • Läxors effekter.
  • Läxor och likvärdighet.
  • Läxor som källa till konflikt eller samarbete.

Stödmaterialet tar inte ställning för eller emot läxor. Och det är väl vad man kan förvänta sig av Skolverket. Och det är så många anser att debatten om läxor ska vara. Vi ska inte vara svartvita. Vi ska diskutera vad som är bra och dåliga läxor. Skolverket skriver på sidan 14 i sitt stödmaterial:

”Huruvida elever ska ha läxor eller inte har intresserat forskningen mer än frågor om vad som är en bra läxa och hur den kan förberedas och följas upp.” När jag läste stödmaterialet skrev jag i marginalen: ”Och VARFÖR är det så?” Det måste ju finnas en anledning till det, tänker jag.

Skolverket kritiserar läxor av typen ”elev ska komma ikapp i undervisningen.” Bra där! För som Skolverket skriver: ”Kanske har en elev kommit efter i arbetet för att den ännu inte har förstått det innehåll eller den procedur som uppgiften handlar om. Då är det osannolikt att eleven kommer att lyckas bättre med uppgiften utan tillgång till lärarens förklaringar.” Exakt så.

Vidare skriver man i stödmaterialet:
”Läxan kan ge elevernas vårdnadshavare möjligheter att följa det egna barnets lärande och det innehåll som behandlas i skolan. På så sätt kan läxan fungera som redskap för att skapa en närmare samverkan mellan hem och skola.” (Sid.56).
Läxor ska alltså ges för att skapa en samverkan mellan hem och skola? Inte för att elever ska lära sig mer? (Även om forskning visar att nyttan med läxor är tveksam). Samverkan kan vara så mycket mer än läxor, tänker jag.

Jag vill avsluta med en konversation jag hade med en kollega igår. Vi hade fikapaus och efter den skulle jag ha min snabbdragning om läxor. Min kollega sa att hon gärna ville läsa min bok och sedan följde en intressant konversation:
Min kollega: ”Jag vet inte varför du inte ger läxor men jag vet varför jag inte ger dem.”
Jag: ”Varför ger inte du ut läxor?”
Min kollega: ”Jag har jobbat på BRIS i sex år.”

Och jag blev tyst. Jag kände att mina 281 sidor och tolv kapitel egentligen inte behövs. Hennes mening säger allt. Bra eller dåliga läxor? Jag tror inte att det ens spelar någon roll. Egentligen. Och det borde vi diskutera mera.

 

Om Pernilla

Pernilla Alm är lärare och författare. Pernilla debuterade 2012 med relationsromanen "Alltid du" och utkom i augusti 2014 med debattboken "Läxfritt - för en likvärdig skola."
Det här inlägget postades i Läxfritt för en likvärdig skola, Uncategorized och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Skolverkets stödmaterial om läxor

  1. Ping: Hur ska vi tänka kring läxor? Stödmaterial från Skolverket! | Vilse i klassen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s